Honduras
Renacer
Renacer är ett barnhem utanför Hondruas huvudstad Tegucigalpa. Här bor och lever ca 40 barn som av någon anledning inte kan bo hos deras riktiga föräldrar.
Landet Honduras
Honduras är ett spansktalande land i Centralamerika. Ett land som bjuder på en helt otrolig natur, fantastiska djur och har kust mot både Karibiska havet och Stilla havet. Minst 75 % av landet består av berg som sträcker sig från Nicaragua i sydväst till El Salvador i sydöst.
Här hittar du regnskog, höga vattenfall, ett rikt djurliv och många efterlämningar från Mayafolket.
​
Landet är inte så så stort till ytan vilket gör att du kan resa genom landet och få uppleva allt från det tropiska klimatet vid kusten till ett mer torrare och svalare klimat inåt landet.
Baksidan av Honduras
Innan jag for till Honduras läste jag på Sveriges ambassads hemsida om det var något särskilt man skulle tänka på vid resa till Honduras. Detta var det jag läste och som gav mig en liten klump i halsen: "Säkerhetsläget i Honduras är allvarligt. Landet har en av de högsta mordfrekvenserna i världen. Våldsbrott, rån och överfall mot turister förekommer frekvent. Polisen, liksom åklagare och domare, uppvisar stora brister och korruption förekommer på alla nivåer. Iaktta särskild försiktighet vid besök i de större städerna Tegucigalpa, San Pedro Sula och La Ceiba."
Landet har stora problem med fattigdom våld m.m. Detta märkte man mycket på folket som bodde där. De var otroligt vaksamma och man förstod att de var vana vid riskerna som fanns i deras omgivning. Jag själv råkade aldrig ut för något värre än att någon stal lite pengar av mig.
Renacer
Renacer är ett barnhem som ligger i en by utanför huvudstaden Tegucigalpa. Dit kommer barn som av någon anledning inte kan bo hemma. Det kan vara alkoholism i hemmet, föräldrar som inte har råd att ta hand om barnen och i vissa fall så är barnen också föräldralösa.
På Renacer får barnen ett hem, mat, kläder, sjukvård och utbildning och inte minst kärlek.
Renacer ar ett kristet hem vilket genomsyrar hela verksamheten.
Barnen får tidigt lära sig laga mat, städa, tvätta och ta hand om varandra. De är verkligen som en stor syskonskara!
Renacer får stöd av kyrkor runt om i världen samt enskilda bidrag och faddrar. Vill du bli fadder för detta barnhemmet, skriv till mig eller gå in på www.hoppforhondurasbarn.se.
Barnhemmet ligger omringat av många vackra berg och i byn där det ligger kan man tryggt gå runt på grusvägarna utan att vara rädd.
Livet som volontär
Efter ett halvår i ett annat land och kultur kan man inte åka därifrån opåverkad! Det var en fantastiskt lärorik resa med både kämpiga och glädjefyllda stunder.
​
Som volontär hjälpte jag barnen med deras vardagliga sysslor; städa, tvätt, laga mat och göra läxor. I slutet av min tid i Renacer fick jag mer ansvar och var ansvarig i några av barnhusen då den ordinarie personalen var lediga. Det bor ca 12 barn i varje hus, så har du barn så kan du nog förstå vilket hårt jobb det är för en ensam "husmor" att ta hand om dessa 12 barn.
När jag gick i lågstadiet spelade jag flöjt, något som jag fick användning för på Renacer då jag blev satt som flöjtlärare med uppdrag att lära tio barn spela ett par honduranska nationalsånger som skulle framföras på deras nationaldag den 15: september.
​
Jag fick otroligt mycket tillbaka av barnen, glädje, skratt och gemenskap. Människorna i Honduras är otroligt snälla och gästvänliga. De lever för dagen och tar allt som det kommer.
Något jag älskade mest med deras kultur var spontaniteten. Vi i Sverige planerar precis allt hela tiden, i Honduras var det raka motsatsen!
​
Trots deras på många sätt fina kultur så kommer jag från en annan, och den kulturkrocken som blir var stundvis svår att hantera. Jag bodde och arbetade på barnhemmet som helt ensam skandinav, alla andra som var där var ju lokalbefolkning. Därför var jag hela tiden den som försökte anpassa mig för att passa in i deras kultur.
Samtidigt blev det en kulturkrock att komma hem, hem till där folk planerar, stressar, slänger mat och ställer orimligt höga krav på allt!
De sista veckorna jag vari Honduras så kom det tre danskar, det var väldigt kul!
​
Honduras har gett mig otroligt många fina minnen och flera goda vänner! En som hjälpte mig otroligt mycket när jag var där var svenskan Elisabeth Johansson - som har varit med och startat barnhemmet Renacer. Jag kände mig stolt när de frågade på gatan om vi var släkt, för att liknas vid en av de människor med störst hjärta som jag känner, kan jag bara ta som en komplimang.
​
Maten kunde vara väldigt spännande ibland. En dag när jag var i köket och hjälpte till med lunchen så låg där en stor hög med hönsfötter som kokerskan sa att jag skulle klippa klona av. Jag kunde verkligen inte ta henne seriöst när hon sa "hönsfötterna ska vi ha till dagens soppa". I soppan skulle vi också ha hönshals, potatis och morötter. Soppan var god... och lite skrämmande.
Vi åt också väldigt mycket bönor, lever och ris.
Efter min vistelse i Honduras är jag väldigt tacksam över svensk mat, men kan också måna gånger sakna mina honduranska favoriter som baleadas, friterad fisk med friterade matbananer och bönorna!
​
Var med och stöd projekten i Honduras! Tryck på knappen nedan för att läsa mer!
