Trysil - A winterwonderland in Norway
Arbeta som skidinstruktör
Vinter säsongen tog sin start i början av December och Trysil-berget var då redan täckt av snö. Jag var fylld av energi, glädje och med målen att bli utveckla min skid- och snowboardåkning. I Trysil arbetar jag som skidinstruktör, ett otroligt lärorikt och framförallt utvecklande yrke!
​
Som instruktör har du både grupplektioner och privatlektion med människor i alla åldrar. Det absolut bästa är att man får så mycket glädje tillbaka ifrån sina gäster och skapar tillsammans med dem oförglömliga minnen.
Det är dagar då det är väldigt kämpigt att ta sig upp på morgonen och senare gå ut på lektion, men när man väl är ute så får man en otrolig energi.
​
Av slutet av säsongen tog jag crossover till att bli snowboardinstruktör, en otroligt utvecklande och intressant utbildning.
Några speciella minnen
Jag har fått träffa så många fantastiska människor och skapat så många minnen, här är några av mina favoriter.
​
​
-
En vecka hade jag en dansk kille på 3 år som hade en hörselskada som gjord att han var lite senare till tal en många andra. Ett av orden som han förvrängde lite var namnet på vår fina snögubbe i Trysil - Valle som istället fick heta Balle. På vår avslutningssamling vi hade i skidskolan så satt vi ett gäng med skidlärare och barn i en ring och Valle var då på väg till oss. Alla barnen satt förundrande i tystnad och tittade på Valle då min lille danske elev skriker ut "BALLE!!!".
​
-
Jag satt i stolliften med en elev (pojk på ca 5 år) en dag och han spanade ner på alla skidåkare i backen. "Julia, vi låtsas att alla skidåkare där nere är mjölkpaket som surfar runt på mjölk", så vi satt där en stund och skrattade åt alla "mjölkpaket". Vi får syn på en sitski och min elev skriker "titta!! där är ett handikappat mjölkpaket!".
​
-
Något helt fantastiskt med Trysil är att det finns sparkar som du kan låna om du lämnar tillbaka dem till en så kallad "sparkparkering". Något annat jag tyckte var väldigt fint var att snöpinnarna längs vägen var gjorda av bambupinnar.
-
Nostalgifesten veckan innan påsk var STORSLAGEN! Alla gick in för det och utsmyckade sig med kläder som mina far och farföräldrar skulle ha på sig när de var unga. Helgen innan det var det NM - en tävling som anordnas mellan olika skidskolor i Norge och Sverige, vilken stämning det var!
​
-
En vän fick en dag för sig att vi skulle göra en topptur på andra sidan dalen av Trysil. Vandringen upp med snowboard på ryggen och snöskor på fötterna var tuff men jag njöt och längtade till att vi skulle komma upp och få åka ner. Dock var lutningen inte så stor och det var mycket träd - detta gjorde det extremt svårt att ta sig ner med snowboard. Jag provade att sitta på brädan stundvis och paddla fram med armarna i snön, glida fram liggandes på magen på den som att paddla ut på en surfingbräda och jag prövade att bära brädan (sämst då jag sjönk ner i snön till midjan). Nu efteråt kan jag ända skratta åt detta sjuka timtals pulserande genom djup snö.